Kvinnojoursrörelsen startade i mitten av 1970-talet och de första kvinnojourerna bildades 1978. Rörelsen började som en reaktion på mäns våld mot kvinnor i nära relationer och samhällets oförmåga att skydda och hjälpa de kvinnor och barn som blev offer för våldet.

Jourverksamheten var både ett politiskt initiativ och en solidarisk handling med de utsatta kvinnorna och barnen. Tanken var att stödja våldsutsatta kvinnor och ge dem möjlighet att möta andra kvinnor i egenskap av medmänniskor, inte experter.

1996 bildades Sveriges kvinnojourers riksförbund (SKR), numera Unizon. Unizon är ett riksförbund som idag samlar över 140 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer samt andra stödorganisationer som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna arbetar med stöd, skydd, prevention och påverkan utifrån en kunskap om våld, kön och makt. Jourerna arbetar på idéburen grund utan vinstintresse. 96 av våra medlemsorganisationer är kvinnojourer och majoriteten av dessa bedriver skyddat boende där de oftast på uppdrag av socialtjänst tar emot våldsutsatta personer, främst kvinnor och barn, som är i behov av stöd och skydd från en våldsam man. Mannen är oftast pappa eller styvpappa till barnen.

2018 hade Unizons jourer över 108 000 stödkontakter och på kvinnojourernas skyddade boenden bodde 1 104 kvinnor och 1 185 barn. Barn som upplever våld beräknas vara fler än 200 000 i Sverige. Det skyddade boendet är en del i större stödkedja där stödsamtal, samtalsgrupper, hjälp vid flytt, barnverksamhet, chatt- och mailstöd m.m. utgör grunden för jourernas politiska påverkansarbete nationellt och lokalt.

Trots den höga förekomsten av våld, samt att regering och riksdag har en nationell strategi för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, prioriteras inte arbetet i kommunerna.

En självständig kvinnorörelse har varit, är och måste förbli avgörande för lagstiftning på kvinno- och barnfridsområdet!

www.unizon.se#unizonjulkalender#unizonjourer#familjefridsjouren